Debian

Debian GNU/Linux

Debian-logotypen
Företag / utvecklare	Debian-projektet
OS-familj	GNU/Linux
Arbetsstatus	Pågående
Källkod	Fri programvara
Senaste version	13.5 / 16 maj 2026; för 46 dagar sedan (2026-05-16)
Licens	GPL m.fl.
Kärntyp	Monolitisk kärna
Webbplats	www.debian.org

Debian GNU/Linux är en av de största och äldsta linuxdistributionerna, skapad 1993. Debian betonar frihet och stabilitet, det senare med följden att programvaran i de officiella versionerna är äldre än i många andra distributioner. Debian stöder ett dussintal olika datorarkitekturer och förutom Linux också vissa andra operativsystemkärnor.

Namnet GNU/Linux kommer från operativsystemskärnan Linux och GNU-projektet, inom vilket begreppet fri programvara och många av de flesta linuxdistributioners centrala delar har skapats.

Debian skiljer sig från många andra stora Linuxdistributioner genom att utvecklingen sker inom ett ideellt projekt snarare än ett kommersiellt företag. Utvecklingen utförs av frivilliga bidragsgivare, även om distributionen också används kommersiellt och av utvecklare i anställning.

Debian har strikta krav på programvarans frihet, där Debian Free Software Guidelines ligger till grund för definitionen av fri programvara och har påverkat Open Source Initiatives definition av öppen källkod.

Programvaran i Debian är anpassad för ett stort antal datorarkitekturer och har historiskt även experimenterat med andra operativsystemkärnor än Linux, såsom Hurd och FreeBSD.

Bidrag till Debian sker genom en formell process där utvecklare förväntas ha kännedom om projektets riktlinjer och tekniska krav. Nya utvecklare introduceras ofta genom mentorskap från befintliga utvecklare.

Ett Debian‑jubileumsinlägg från 2010 nämner att projektet då hade mer än 1 000 bidragsgivare (utvecklare och andra) vid projektets 17‑årsdag, men det är inte en exakt officiell siffra för då aktiva “Debian‑utvecklare” (sannolikt lägre).

Enligt Debian^[1] har Debian‑gemenskapen över 1 400 aktiva bidragsgivare 2026, inklusive de som underhåller paket, dokumenterar och hjälper till.

I Debians första många år var systemet så pass svårt att installera, att till och med Linus Torvalds 2007 inte rekommenderade Debian.^[2] Under 2010- och 2020-talen har dock installationen förenklats avsevärt.

Debian erbjuder ett stort urval datorprogram och ett omfattande paketarkiv. Programvaran distribueras både som källkod och som färdigt kompilerade binärpaket, och kan installeras från olika medier eller över nätverk.

Paketutbudet omfattar nästan uteslutande fri programvara enligt Debian Free Software Guidelines, medan viss ofri programvara och firmware tillhandahålls separat utan att ingå i den officiella distributionen.

Pakethanterarna dpkg, apt och aptitude hanterar installation, uppdatering och borttagning av paket, inklusive automatisk lösning av beroenden. Detta möjliggör systemuppdateringar utan en för användaren störande omstart, även om omstart kan behövas för att aktivera ny kärna.

Debian strävar efter stor stabilitet och har stränga kvalitetskrav på programvaran. Detta i kombination med det stora paketutbudet och de många stödda arkitekturerna betyder att programvaran redan då den publiceras i en officiell utgåva är äldre än i många andra linuxdistributioner (detta gäller inte uttestningsutgåvan, se nedan).

Debian stöder flera vanliga datorarkitekturer, men exakt stöd kan variera något mellan olika versioner.

• amd64
• arm64
• armel / armhf
• i386 (32-bitars x86) Intel, AMD m.fl.; 80386 och äldre stöds inte
• ppc64el
• s390x
• spelkonsoler
• superdatorer

Tidigare har Debian stött arkitekturer som:

• IA-64
• Alpha
• HP PA-RISC
• SPARC: arbetsstationer och serverdatorer från Sun och Fujitsu
• MIPS (mips, mipsel)

• Motorola/IBM PowerPC

• 386-processorn: stödet avslutades med versionen 3.1 Sarge,^[3] utgiven 2005 och stödd till mars 2008.^[4]
• Pentium och äldre i386-processorer stöds inte längre i Debian Stretch.^[5]

Debian har tre huvudgrenar: stable, testing och unstable, samt en fjärde gren, experimental, som används för tidig utveckling av paket och funktioner som ännu inte är redo för unstable.

De flesta användare "ser endast" och kommer endast i kontakt med stable och oldstable (varav oldstable när det börjar bli dags att uppgradera systemet).

i 2026 ser det ut såhär:

• bookworm (12): oldstable, stöds till cirka 2028^[6]
• trixie (13): stable^[6]
• testing: nästa planerade stabila version
• unstable (sid): utvecklingsgren
• experimental: gren för tidig testning av ny programvara

Oldstable är den tidigare stabila versionen (stabil men inte "den nya stabila"). Stödet motsvarar i stora drag stödet för stable. Versionen stöds ungefär ett år efter att den nya versionen officiellt publicerats. Då det på senare tid har varit två år mellan versionerna betyder det att en version stöds i ungefär tre år efter publiceringen. Till exempel lenny, utgiven i februari 2009, stöddes till den 14 februari 2012, med en sista utgåva ännu den 10 mars, ett drygt år efter att squeeze gavs ut den 6 februari 2011. Äldre versioner arkiveras.

Stable, den ”stabila” utgåvan, är den nuvarande stabila versionen av Debian, och rekommenderas för servrar och andra datorer vars stabilitet är viktig. Programvaran i den stabila utgåvan uppdateras i regel inte vad gäller funktionalitet. Rättelser för säkerhetsproblem och grava fel publiceras regelbundet, men inarbetade i de gamla programversionerna. Uppdateringarna görs dels enskilt vad gäller säkerhetsfel, dels som underutgåvor med vanligen några månaders mellanrum.

Tack vare denna princip introduceras sällan nya fel i en stabil version, men programpaket som Mozilla (med en helt annorlunda praxis) kan med tiden bli svåra att underhålla och stödet för sådana har ibland avslutats i förtid. Då nya versioner av stable har publicerats med ungefär två års mellanrum kommer en del central programvara antagligen att vara närmare tre år gammal innan en ny version publiceras.

Testing (”uttestningsutgåvan”) innehåller programvara som först har publicerats i unstable och därefter flyttats vidare efter en tids testning utan allvarliga problem. Den representerar nästa planerade stabila version av Debian och erbjuder en balans mellan ny funktionalitet och stabilitet.

Inför en ny utgåva fryses testing, vilket innebär att endast buggfixar och kritiska uppdateringar accepteras. När kvaliteten bedöms som tillräcklig publiceras den som en ny stabil version, och en ny testing-gren skapas.^[7]

Unstable (även kallad "Sid"), den ”instabila” utgåvan, är den där nya versioner av programvaran publiceras för testning. Debian rekommenderar att versioner med stor risk för problem först testas annanstans innan de publiceras i unstable, men den som använder unstable antas kapabel att reparera sitt system och villig att rapportera problem. Säkerhetsproblem hanteras inte separat utan rättelserna behandlas som andra ändringar.

Namnet Sid kommer från barnet i Toy Story som förstör leksaker.

Experimental används för programvara som överhuvudtaget inte bedöms mogen för allmänt bruk i Debian, till exempel för programversioner som avsevärt avviker från de tidigare versionerna och inte ännu samordnats med dessa och relaterade program.

Oldoldstable är den tidigare gamla stabila (oldstable) versionen. Den stöds med hjälp av skilda arbetsgrupper för "long term support".

Sommaren 2014 började Debian erbjuda längre stöd för äldre versioner, med hjälp av särskilda arbetsgrupper. Den dåvarande oldstable, 6.0 Squeeze, publicerad 2011, avsågs stödas till februari 2016 (det normala stödet avsågs avslutas 31 maj 2014). Motsvarande stöd förväntades erbjudas också de följande versionerna, om experimentet lyckas. Sådant stöd har nu utlovats 7.0 Wheezy och 8.0 Jessie. Långtidsstödet gäller inte alla paket, framförallt undantas en del webb-program, och endast vissa arkitekturer.^[8][9]

Alla debianversioner har kodnamn från filmen Toy Story.

• woody (3.0, juli 2002): arkiverad (juni 2006)^[10]
• sarge (3.1, juni 2005): arkiverad (mars 2008)^[11]
• etch (4.0, april 2007): arkiverad (februari 2010)^[12]
• lenny (5.0, februari 2009): arkiverad (mars 2012)^[13]
• squeeze (6.0, februari 2011): stödd till maj 2014^{[14][8][förtydliga]}
• wheezy (7.0, maj 2013): stödd till maj 2018^[15]
• jessie (8.0, april 2015): stödd till maj 2020^[16]
• stretch (9.0, juni 2017)^[6]
• buster (10.0, juli 2019)^[6]
• bullseye (11.0, augusti 2021)^[6]

Varje version av Debian är uppdelad i arkivkomponenterna main, contrib och non-free. Main innehåller enbart fri programvara enligt Debians riktlinjer för fri programvara (DFSG) och utgör den officiella Debian-distributionen. Contrib innehåller fria paket som är beroende av programvara i non-free. Non-free innehåller paket som inte uppfyller kraven för fri programvara och ingår därför inte i den officiella distributionen.

De ofria paketen och paketen i contrib ingår inte i den officiella Debian-distributionen, utan den som vill använda dem måste aktivera dessa grenar separat eller explicit ladda ner enskilda paket ur dem. Typiska exempel på ofria paket är drivrutiner och firmware tillhandahållna endast i binär form av maskinvarutillverkare samt nerladdningsskript för kodekar som får laddas ner men inte distribueras. Tillämpningsprogram som tillhandahållits via non-free har i allmänhet så småningom ersatts med fria alternativ.

De ofria paketen får ofta inte distribueras kommersiellt och kan då inte finnas på cd-skivor som säljs, annat än enligt skilt avtal mellan cd-tillverkare och rättsinnehavare. Eftersom de berörda paketen är få och små är det ett mindre problem om de måste laddas ner i efterhand, utom vad gäller programvara nödvändig för att starta en viss maskin och aktivera nätkontakten. Installationsmanualen innehåller information om hur man kan gå till väga.

Debian har ett mycket stort paketutbud och ett etablerat pakethanteringssystem, vilket har lett till att många andra Linuxdistributioner baseras på Debian. Vissa av dessa bygger direkt på Debians utvecklingsgrenar, medan andra använder stabila utgåvor som grund och vidareutvecklar systemet i egen riktning.

• Knoppix
• Linux Mint
• Ubuntu
• Kali Linux
• Tails

• GNU General Public License
• Fri programvara
• Öppen källkod

• Wikimedia Commons har media som rör Debian.
  Bilder & media
• Debian - Projektets webbplats
• Debian Planet - Nyhets- och diskussionssajt
• AboutDebian.com - Guider avsedda för nya användare

v • r Linux-distributioner Arch Linux · CentOS · CRUX · Debian · DSL · Edubuntu · Feather Linux · Fedora · Foresight Linux · Freespire · Gentoo · gNewSense · Gnoppix · Knoppix · Kubuntu · Linux Mint · Linspire · Lubuntu · Mandriva · MEPIS · Ojuba · Pardus · PCLinuxOS · Puppy Linux · RedHat Enterprise Linux · Sabayon Linux · Scientific Linux · Skolelinux · Slackware · SUSE · Symphony · TopologiLinux · Ubuntu · Ubuntu GNOME · Ubuntu MATE · Wolverine · Xandros · Xubuntu · Yellow Dog · Zenwalk · Ångström