Aller au contenu

Tokyo

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.

La page Module:Infobox/styles.css n’a pas de contenu.

Tokyo
東京都 (ja)
とうきょうと (ja)
Tōkyō-to (ja)
Drapeau de Tokyo (fr)
Drapeau de Tokyo (fr) Suqel


ImseɣretChanson métropolitaine de Tokyo (fr) Suqel (1947)

Symbole officiel (fr) SuqelGinkgo biloba (fr) Suqel, Prunus ×yedoensis (fr) Suqel d Mouette rieuse (fr) Suqel
Yettusemma ɣeftamanaɣt d asamar
Ansa
Map
 35°41′22″N 139°41′30″E / 35.6894°N 139.6917°E / 35.6894; 139.6917Coordinates: 35°41′22″N 139°41′30″E / 35.6894°N 139.6917°E / 35.6894; 139.6917
La page Module:Infobox/styles.css n’a pas de contenu.
Awanek anayanJapun
Tamanaɣt n
Japun (1947)

Tamanaɣtarrondissement de Shinjuku (fr) Suqel
Imezdaɣ
Teɣṛed14 264 798 (2022)
 Taneẓẓi n tɣerfa6 501,58 imezdaɣen/km²
Tarakalt
Amur segMinami-Kantō (fr) Suqel d Grand Tokyo (fr) Suqel
Tajumma2 194,05 km²
Tezga-d ɣef yiribaie de Tokyo (fr) Suqel, rivière Sumida (fr) Suqel, Ara-kawa (fr) Suqel d Edo-gawa (fr) Suqel
Teflel6 m
Isek yeflalenmont Kumotori (fr) Suqel (2 017,1 m)
Tilisa yakked
Asefk amazray
Yezwar-itpréfecture de Tokyo (fr) Suqel d Ville de Tokyo (fr) Suqel
Asnulfu6 Ctember 1868
Adyan asaru
Jour férié (fr) Suqel
Tuddsa tasertayt
Exécutif (fr) Suqelgouvernement métropolitain de Tokyo (fr) Suqel
Assemblée délibérante (fr) SuqelAssemblée métropolitaine de Tokyo (fr) Suqel
 Gouverneure de Tokyo (fr) SuqelYuriko Koike (fr) Suqel (2 Ɣuct 2016)
Amekzay uglim
La page Module:Infobox/styles.css n’a pas de contenu.
ISO 3166-2 (fr) SuqelJP-13
Nniḍen

Tansa n webenglish.metro.tokyo.lg.jp
Facebook: tochokoho Twitter: tocho_koho Youtube: UCCfgVNWo4kogGJGcb2nG-Hw TikTok: tokyodouga_official Modifier la valeur sur Wikidata

Tokyo, tamaneɣt n Japun, tettwasbedd s yisem n Edo deg tazwara n uwines (lqern) wis 17, yerna tuɣal d tamaneɣt deg 1868 deg tallit n Uɛiwed n Meiji. Tezga-d deg tama n wegmuḍ (ccerq) n tegzirt n Honshu, ass-a d yiwet seg temdinin ay yesɛan aṭas n yimezdaɣen yerna d tin ay d-yesfaydin seg teknussna (technologie) deg umaḍal. Tokyo d alemmas n tedrimt amaḍlan yerna d axxam n tesdawiyin tidelsanin yettwassnen. Taɣremt-a ttwabnan-tt-id deffir tmeskanin timeqranin am znezla n 1923 akked trad tamaḍlant tis snat.

Tukyu tezga-d deg tlisa n wenẓul n tegzirt tameqrant n tmurt n Japun, Honshū, d yiwet seg 47 n tɣiwanin n Japun. D ammas asertan agejdan n Archipel seg uwines wis 17, tamdint-a tella deg-s tuget n tsuda n tmurt : tazedɣa tameqqrant n Ugellid n Japun, Aneɣlaf Amezwaru, d amkan n Useqqamu n Diet (amni ajapuni), Aseqqamu n Unabaḍ, ineɣlafen. i t-id-yesbedden am wakken i t-id-sbedden akk tmahelt (ambassade) n tmura tiberraniyin.

Deg laṣel, Tokyo tella kan d taddart tamecṭuḥt n iṣeggaden n yiselman umi semman Edo (“tawwurt n wasi"). Edo yettwasbedd deg uwinas wis 15, yerna yuɣal d llsas aserdasi n shogun Tokugawa Ieyasu deg tgara n uwines wis 16, sakkin d tamaneɣt n unabaḍ-nnes afudali. Deg tallit n Edo (1603-1868), tamdint-a tennerna yerna tuɣal d yiwet seg tmura ay yesɛan aṭas n yimezdaɣen deg umaḍal deg taggara n nuwines wis 18, yerna llan deg-s qrib amelyun n yimezdaɣen. S ussebded n ugellid deg 1868, tettwassejhed deg wemkan-nnes n wul asertan n Japun : Leqṣer n Edo yuɣal d tazedɣa n ugellid Meiji (Kōkyo), yerna tamdint-a tesɛa isem-nnes n wass-a deg wemkan n Kyoto , tamaneɣt taqburt. Tettwaxṣer deg 1923 s tmes n 7,9 n tfesniwin ay d-yeǧǧan ugar n 100.000 n yemdanen ay yemmuten. Deg Wemgaru Amaḍlan Wis Sin, azgen seg-s sdermen-t s lbumbat n yigenni n Yimarikaniyen. Lbumbat n tmes sserɣent tamdint-a yerna ssawḍent ad mmuten ugar n 100.000 n medden. Tamdint-nni tettwabna s tɣawla deffir n ṭṭrad. Deg wezgen wis sin n lqern wis 20, Tokyo tuɣal d tamdint tameqrant n uswir amaḍlan s lmendad n usnerni (développement) amguran (industriel) ijehden, ladɣa deg tɣawsiwin tilikṭruniyin, yerna teẓra imezdaɣen-nnes nnernan s mraw n tikkal deg xemsin n yiseggasen.

Alemmas adamsan d tedrimt agejdan n Japun, Tokyo d yiwen seg wammasen imeqranen n tedrimt n Asya d umaḍal. D nettat ay d tamdint tamezwarut deg umaḍal deg wayen yerzan ifarisen imdinanen n tmurt6. Taɣiwant n Shinjuku ay d-yellan s tdinamit tesɛa aṭas n tmeqbert n yigenni, gar-asent tazeqqa n temdint, d waṭas n tḥuna timeqranin n Japun. Minato-ku tesɛa axxam n tkebbaniyin tijapuniyin d tmura tiberraniyin, am wakken ay llant azal n xemsin n tmahelt (ambassade). Chiyoda tessemras tiddukliwin tisertiyin n Japun. Deg tgara, Shibuya tettwassen imi ay d yiwet seg tɣiwanin ay d-yettawin tudert deg temdint-a, s lmendad n tilin n yimukan imeqranen n tmerrit am 109. Ɣas ma yella lebni-nnes (architecture) d amaynut, am wakken ay d-tban lbuṛj n Tokyo Skytree, aṭas n yimukan n tẓallit ed yiɣerbazen n tẓallit n Yibuḍḍiyen ay yellan llan . ttwabnan-d neɣ, i kra, ttwaḥerzen s kra n tɣawsiwin deffir lbumbat-nni, am Sensō-ji, amkan n tẓallit n Yasukuni, Zōjō-ji neɣ tawwurt n Hōzōmon.

Tezga-d deg tlemmast n Ugelmim n Tokyo, yerna tesɛa amkan n tedbelt (administration) ay d-yellan s wazal-nnes, imi tamdint n Tokyo ed Temnaḍt n Tokyo sdukklent-tt deg 1943. Tamnaḍt tameqrant n Tokyo, ay d-yezgan nnig n tlisa n tɣiwant-a, tesɛa azal ameqran deg Ugelmim n Tokyo . am wakken ay d-tella temnaḍt n Kantō. D nettat ay d llsas agejdan n « temdinin timeqranin n Japun », gar-asent Osaka ed Nagoya. Tawilayt-a tessuddes-d Uraren Ulimpiyen n unebdu n 1964 d 2021.

Deg 2021, Tukyu tettwaḥseb d tamdint tameqrant tis kraḍt deg umaḍal ɣef leḥsab n uswir n Global Power City. D nettat ay d tamdint tis 4 deg umaḍal deg uswir n tkebbanit n tmuɣliwin (consultants) n Kearney.