Print (PDF) - On this page / p� denna sida - Sverdrup, Otto Neumann Knoph - Sverge - Sverges traktater - Sverige - Sverige
<< prev. page << f�reg. sida << >> n�sta sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
H�r nedan syns maskintolkade texten fr�n faksimilbilden ovan.
Ser du n�got fel? Korrekturl�s sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturl�sts minst en g�ng.
(skillnad)
(historik)
unds�ttningsexpedition med tv� norska hvalf�ngstfartyg och inalles 44
mans bes�ttning under hans ledning f�r att s�ka rester
eller sp�r af 3 ryska expeditioner, som f�rsvunnit
i farvattnen n. om Asien mellan Frans. Josefs land
och Berings sund och uppkallats efter ledarna, Sedov,
Kusanov och Brusilov, de tv� f�rsta vetenskapliga, den
tredje en privat jaktf�rd. Unds�ttningsfartygen delade
unders�kningsf�ltet sinsemellan; de l�mnade Kristiania
15 juli 1914. Det ena �terv�nde till Norge samma h�st;
S:s fartyg, som hade att genomforska det fj�rmare
och sv�rare �stra omr�det, gjorde resan fr�n Berings
sund till Archangel 6 aug. 1914-16 sept. 1915,
�fvervintrade d�runder vid Taimyrhalf�n i en hafsvik
p� 92� �. lgd fr. Gr. och kom hem f�rst i slutet af
okt. 1915. B�gge expeditionerna ledde till negativt
resultat med h�nsyn till unds�ttningsf�rdens
hufvudm�l. Senare har S. varit aff�rsman.
1-7. K. V. H.
Sverge. Se <sp�rr>Sverige</sp�rr>.
Sverges traktater, ett urkundsverk. Se <sp�rr>Rydberg, S. 0</sp�rr>.
Sverige, spr�kv. Namnet Sver(i)ge upptr�der tidigast
i det angelsaxiska "Beowulfskv�det" (handskrift
fr�n 900-talet) som Sw�or�ce och p� svensk botten
�ldst i formerna Swerike (slutet af 1200-talet),
Svearike (f�rra h�lften af 1300-talet; p� Gottland
Suiarike liksom i fornisl�ndskan och fornnorskan)
och Sw�rike (midten af 1300-talet), d. v. s. svearnas
v�lde. Det betydde fr�n b�rjan detsamma som det p�
1400-talet upptr�dande Swealand, d. v. s. urspr.
blott M�larprovinserna Uppland, V�stmanland
och S�dermanland. Formen Swerike utvecklades p�
1400-talet till Swerighe (liksom bakare till baghare
o. d.). Swerghe och slutligen Swirghe, hvaraf det p�
1600-talet, t. ex. hos Gustaf II Adolf, r�tt vanliga
Swirge. Formen Sw�rike �ter utvecklades p� likartadt
s�tt till Sw�righe, Sw�rghe, hvaraf v�rt nuvarande
uttal Sv�rje (under det att v�r skrift anv�nder den
gamla skriftformen Sverige eller Sverge). - Emellertid
f�rekom i forntiden �fven ett annat namn, som dock
urspr, varit namn f�r sj�lfva folket. Detta �r det
namn, som vi k�nna fr�n "Beowulf" i formen Sw�o��od
(h�r �nnu afseende folket), fr�n fornisl�ndskan och
fornnorskan i den ofta och redan tidigt i svenskan
inl�nade formen Su��io� (numera hos oss vanligen
�tergifvet med Svitjod) och fr�n forndanskan s�som
Sw�- eller Swethiuth (i en runinskrift fr�n Lolland
omkr. 1000 skrifvet Sua�iu�), i en annan s�dan fr�n
Sk�ne inemot 1100 Sui�iu�. - I formen Svearike �r
f�rra leden fornsvensk genitiv plural af folknamnet
Svear (isl.-fno. Su�ar) som efter all sannolikhet
urspr. �r ett adjektiv med betydelsen "de egna,
de till v�r stam h�rande" och n�ra besl�ktadt med
Svitjod samt mera afl�gset med sven (urspr, "ung
sl�ktmedlem"), sv�ger, sv�rfar, syster (urnordiskt
swestar) m. m. Till svear �r sedan adjektivet svensk
(som i sin tur nu substantiverats) bildadt p� samma
s�tt som t. ex. gutnisk till gottl�nningarnas gamla
namn gutar. Detta ords plural svenskar har nu i det
n�rmaste uttr�ngt det gamla svear. - Se Ad. Noreen,
"Spridda studier", andra samlingen, 2:a upplagan,
s. 150 f., och O. von Friesen, "Om det svenska
rikets uppkomst" ("Verdandis sm�skrifter", n:r 200).
Ad. N-n.
Sverige <footnote>Nordisk familjeboks karta �fver Sverige i skalan
l:800 000, hvartill professor K. Ros�n uppgjort
planen och ber�kningarna och som var afsedd att ing�
i verket i sammanhang med artikeln Sverige, har ej
kunnat fullbordas inom ber�knad tid. Kartografen
F. H. Markman, som hade �tagit sig att utarbeta
densamma, bortgick med d�den 13 maj 1917 fr�n ett
l�ngt ifr�n afslutadt verk. Af de 12 blad, som kartan
skall inneh�lla, voro endast 9 f�rdigritade, 3 ej ens
p�b�rjade. Sedan �fverste <sp�rr>H. Bystr�m</sp�rr> utf�st sig att
utarbeta de felande bladen och underkasta de �friga en
sista revision, hoppas Red., att kartan skall kunna
ing� i 29:e bandet. Den kommer att omfatta 12 blad
med dimensionerna 19 cm. h�jd och 70 cm. bredd, skall
tryckas i 7 f�rger och �tf�ljas af ett namnregister.
F�r att l�saren af art. <sp�rr>Sverige</sp�rr> ej m� vara i saknad af
all v�gledning, till dess den stora kartan utkommer,
har till denna artikel fogats en �fversiktskarta
i skalan 1:4 mill., granskad och kompletterad af
�fverste <sp�rr>H. Bystr�m</sp�rr>.</footnote>
konungarike, omfattande den �stra,
bredare sluttningen samt hela den sydligaste delen af
Skandinaviska half�n, af hvilken det utg�r omkr. 58
procent, j�mte �tskilliga n�rliggande �ar, begr�nsas i
n. v., n. och n. �. af Norge och Finland (landgr�nsen
mot Norge 1,657 km., mot Finland 536 km.), men omges
f. �. af �stersj�n, �resund, Kattegatt och Skagerak,
hvilka vatten skilja det fr�n Finland, Ryssland,
Tyskland och Danmark.
<sp�rr>L�ge och storlek</sp�rr>. S. str�cker sig ifr�n 55� 20'
18" n. br., Smygehuk i Sk�ne, till 69� 4' n. br.,
riksr�set Koltajaure, p� gr�nsen mot Finland. Rikets
v�stligaste punkt �r sk�ret Stora Drammen n. v. om
Koster�arna, under 10� 58' �. lgd (fr. Greenw.; den
v�stligaste punkten p� fastlandet ligger under 11� 6'
19" �. lgd), samt dess �stligaste �n Kataja vid Torne
�lfs mynning, under 24� 10' �. lgd. St�rsta l�ngd fr�n
n. till s. �r 1,574 km., st�rsta bredd 499 km. Arealen
uppg�r till 448,277,63 kvkm. (410,492,68 kvkm. land
och 37,784,97 kvkm. vatten), hvadan S. i afseende p�
ytinneh�llet bland europeiska stater �fvertr�ffas
endast af Ryssland, Ukraina, �sterrike-Ungern,
Tyska riket, Frankrike och Spanien. Sedan ur�ldriga
tider har S. delats i <sp�rr>Svealand</sp�rr>, den mellersta delen,
med 6 landskap (86,255,5 kvkm.), och <sp�rr>G�taland</sp�rr> i s.,
med 10 landskap (92,607,5 kvkm.), hvartill sedermera
kommit <sp�rr>Norrland</sp�rr>, den nordligaste och st�rsta delen,
med 8 landskap (260,315,5 kvkm.). Fastlandskustens
l�ngd med dess insk�rningar har ber�knats till 5,440
km. Fastlandets hela omkrets �r s�ledes 7,633 km.
<sp�rr>Ytf�rh�llanden</sp�rr>. Skandinaviska half�ns stomme bildas
af den hufvudsakligen efter silurtidens slut
uppkomna, blott delvis �nnu bevarade bergskedja,
hvars str�ckning kan sp�ras fr�n norra Irland �fver
nordv�stra Skottland genom Norge fr�n Stavanger till
svenska gr�nsen i H�rjedalen och d�rifr�n forts�tter
i en bred zon p� �mse sidor om riksgr�nsen upp till
Torne tr�sk, hvarifr�n den i nordlig riktning torde
l�pa ut i hafvet f�r att �nyo visa sig utmed v�stra
kusten af Spetsbergen. Kring detta h�gt liggande
parti af Skandinaviska half�n ha under de f�ljande
geologiska tids�ldrarna S:s allm�nna geologiska
f�rh�llanden utdanat sig. Fr�n vattendelaren i det
inre af d�varande kontinent, som omfattade �fven
Finland samt vissa delar af Ryssland och s�dra
�stersj�kusten, har vattnet s�kt sig ned mot
<< prev. page << f�reg. sida << >> n�sta sida >> next page >>
